TURKEN KARAGÖZ I STOCKHOLM | Harbi Gazete | İsveç , Türkiye, Dünya Haberleri

INTEVJU MED MÄSTAREN FIKRET CESMELI

Abdullah Gürgün

Välkomna! välkomna!

Det Turkiska skuggspelet Karagöz kommer till Stockholm i slutet av November. Både turkar och icke turkar är välkomna. Välkomna muslimer och icke muslimer! Alla vuxna och barn Välkomna! Alla män och kvinnor VÄLKOMNA!

Välkomna! Välkomna!

Vg läs inbjudan och få ett litet smakprov:

Karagöz måste göra en lång, lång resa. Han måste lämna sin fru och sina barn kvar hemma i byn:

Hur ska jag kunna åka från byn, där jag bor
Från mina barn och deras mor
Från alla mina vänner
Från alla som jag känner
Från katten och hunden
Från hönor och ankor
Från citronträden i lunden
Från vinet i rankor
Från söta aprikoser
Från doftande rosor…

På den långa resan råkar han ut för många äventyr. Han möter bland många andra en listig häxa och en stor, ruskig orm.
Som tur är reser Karagöz inte ensam. Han har med sig sin gode vän Hacivat.
Om nätterna långt borta i fjärran land drömmer Karagöz om de där hemma. Hemma i byn drömmer hans lille son om sin far.
Han drömmer om att hans pappa har blivit kung i landet långt däruppe i norr…
Sagan är fylld av sång och musik.

KARAGÖZ PÅ ÄVENTYR är en historia om längtan och hopp, om betydelsen att vara nära dem man älskar mest här i världen.
Ända sedan sångaren, musikern och skådespelaren Fikret Çesmeli var liten pojke och bodde i en liten turkisk by, har han drömt om att få arbeta med den märkliga turkiska skuggspelsteatern, så fylld av skönhet, humor och mystik.
Skuggspelsdockorna lyser som kyrkfönster eller ädelstenar mot den vita duk som föreställer världen.

INTERVJU MED FIKRET CESMELI

Kan du berätta lite om detta spel. Vem var Karagöz och Hacivat?

Det är ingen som vet om, Karagöz och Hacivat har levt på riktigt. Karagöz skuggteatertraditionen har funnits sedan 1600-talet i Turkiet. Det sägs att, det fanns en sultan, som ville bygga en vacker moské. Bland de, som arbetade på sultanens moské

fanns två märkliga typer: Karagöz och Hacivat. De gjorde de mest tokiga saker.

Ofta stannade bygget av

för alla tittade på Karagöz och Hacivat

och skrattade halvt ihjäl sig åt deras tokerier.

En dag var sultanen,

som ville att allt skulle gå snabbt som blixten,

ute för att titta till bygget.

På långt håll hörde han

hur ett stort skratt ekade i gränderna.

“Vad är detta? Varifrån kommer det bullrande skrattet?”

Framme vid moskén såg han

hur Karagöz och Hacivat apade sig

och härmade dem som makten haver.

Ja, de härmade till och med självaste sultanen!

Och moskén blev aldrig klar!

Karagöz och Hacivat blir avrättade. Efteråt ångrar sig sulatnen djupt. Därför lät han sina hantverkare bygga skuggspelsdockor av Karagöz och Hacivat.(Tasvir) Sultanen ville att de skulle leva vidare genom att titta på dockorna bakom en vit duk. Och jag vill att de lever vidare även här i Sverige.

Var/hur lärde du dig skuggspelet Karagöz?

Jag tog hit Karagöz skuggteater mästaren Mustafa Mutlu. Han gjorde några föreställningar här i Sverige. Jag fick en liten utbildning av honom. Ända sedan jag var liten pojke och bodde i en liten turkisk by, har jag drömt om att få arbeta med den märkliga turkiska skuggspelsteatern, så fylld av skönhet, humor och mystik. Skuggspelsdockorna lyser som moskéfönster eller ädelstenar mot den vita duk som föreställer världen.

Spelar du både på turkiska och svenska? Har du rest runt i Sverige med detta spel?

Min föreställning är på svenska. Jag ville berätta min egen historia. Jag skrev både musik och manus till föreställningen. Den bygger på min pappas resa till Sverige. Och min längtan som femåring till min pappa. Jag turnérade i Hälsingland och i Dalarna, gjorde 80 föreställningar. På våren kommer jag att turnéra i Sörmland. Det är första gången som jag kommer att spela i Stockholm.

Hur är intresset hos svenskar? Hur reagerar de när de ser på spelet? Skiljer reaktionerna hos turkiska och svenska barn?

Jag fick jättefin respons. Intresset finns men det är inte lätt att marknadsföra. Den är ovanlig. Tusen årig konstart. Reaktionerna är underbara. Jag sjunger både på turkiska och på svenska. När jag säger några ord på turkiska eller sjunger, turkiskspråkiga barn blir så stolta och deras status växer. Alla barn har fantastiska kommentarer effer föreställningen. De är med hela tiden. Trots att barnen ser så avanserade tecknade och animerade filmer blir de fascinerad av skuggteatern. Det är för att det är levande. Det händer här och nu. Det är helt fantastiskt.

Musik, teater och skuggteater? Finns det ngt mer som du vill pröva?

Jag vet inte. Min nästa projekt är i allafall att skriva en bok. Det blir ingen roman, utan en självbiografisk bok. Min konstnärliga arbeten eller musiken kommer att var en röd tråd i berättelserna i boken. Så det blir något nytt igen. Det är också en stor utmaning. Jag kommer att åka till min gamla by Kozanli i Turkiet. Där har jag inte varit på 23 år. Jag kommer att göra ett researcharbete i byn. Sedan kommer jag att skriva sakta men säkert.

Ngt mer du vill tillägga?

Jag vill tacka Folkteatern i Gävleborgs konstnärligledare Michael Cocke att han trodde på min Karagöz skuggteateridé. Och tack till konstärsnämnden som gav mig projektbidrag för att genomföra det.

Tack!

Tack själv!.

FÖRESTÄLLNINGS DATUM OCH TIDER:

Vecka 48

28, 29 (kl. 9:30 UTSÅLT, kl 10.45 UTSÅLT) , 30 november

1, 2, 3 december

Första föreställningen kl. 09:30

Andra föreställningen kl. 10:45

För skolor som tillhör Stockholms kommun; 40 kr

Lör. 3 december kl. 13:00 (50 kr per person) : FÖR BÅDE TURKAR OCH SVENSKAR

Från 6 år

Längd: 45 minuter, föreställningen är på svenska

På Pygméteatern

Aderss: Vegagatan 17

T. bana: Odenplan

Biljettbokning:

Tel: 08 31 03 21

Eller: 073 084 63 45 (Fikret Cesmeli)

I anslutning till föreställningen bjuder Fikret Cesmeli publiken på en inblick i hur man gör skuggspelsteaterdockor och inspirerar barnen till att göra egen teater.

Skådespelare: Fikret Çesmeli och Eva von Hofsten (Sara Ahlberg)

Regi: Mickael Cocke Musik, text och idé: Fikret Cesmeli

Textbearbetning och dramaturgi: Jan Mark

Docktillverkning: Mustafa Mutlu